Sverige, ett land i tiden?

Under hela den tid jag har arbetat med frågan om de människor som har blivit vanvårdade och utsatta för övergrepp i barndomen ser jag flera gemensamma drag. 

• Alla dessa människosjälar lider än idag av följderna av deras barndomsupplevelser.

• De har både fysiska och psykiska men av vanvården.

• De har ofta psykosomatiska symptom, det vill säga fysiska sjukdomar som förvärras av stress.

• De har svårigheter med att lita på myndighetspersoner.

• Deras utbildning har lidit under barndomens övergrepp till sådan en grad att de aldrig har hunnit i kapp.

  

• De är låginkomsttagare då deras ohälsa under arbetslivet har förhindrat någon befordran. 

En av mina kollegor i Vobbarna påpekade för mig att detta är en klassfråga!

Vi de vanvårdade har blivit Sveriges nya underklass.

Vi är ett oönskat problem som regeringen försöker ignorera i hopp om att vi tröttnar och slutar ställa krav.

Vi hör hela tiden att Sverige är ett framstegsland, ett modern demokratiskt Utopia där medborgarna får varje behov tillfredställt.

Den bilden av Sverige är en fantasi.

Det är dags att vi ser sanningen i vitögat.

Dagens Sverige suger.