Första gången jag blev medveten om att kroppen blir sjuk när det gör ont i själen var jag fjorton år. Jag hade varit omhändertagen av staten av och till sedan jag tio års åldern och jag hade varit rotlös och ledsen mycket längre.
Sedan jag var åtta hade jag varit utsatt för sexuella övergrepp som jag inte vågade tala om. Hela världen var otrygg. Hemma var inte den trygga oasen jag drömde om.
När jag blev fjorton år gammal hade jag en brytpunkt. Då rann bägaren över. Då sörjde jag min förlorade barndom och all smärta jag hade upplevt. Jag grät i timmar och inget kunde trösta mig. Det kändes som hela mitt liv var över.
Jag var så oändligt ledsen, kände mig oälskad och övergiven och det var då jag började få migrän. Jag mådde så illa jag inte kunde klara det minsta stress utan att mitt huvud kändes som det skulle sprängas. Samtidigt började jag ha ont i ryggen.
Mindre än ett år senare, då jag fortfarande var omhändertagen i statens regi, började jag ha en envis hosta som var svår att definiera.
Jag fick andnöd och kände mig trött och sliten.
Genom åren blev värken i ryggen och hostan värre.
Som vuxen fick jag diagnoserna Kronisk Astma, Migrän och Perifer Neuropati.
Det var då jag började göra research om mina hälsotillstånd och upptäckte att det finns ett samband mellan vissa fysiska sjukdomsförlopp och själslig ohälsa.
Det heter Psykosomatiska sjukdomar. För mig blev det en komplett AHA-upplevelse. Om en människa utsätts för extremt fysiskt och psykiskt lidande reagerar kroppen med att framvisa fysiska sjukdomar. Japp så är det.
Nu känner jag att vi som har utsatts för övergrepp när vi har omhändertagits av staten ska vara noga med att påpeka sambanden mellan psykiskt lidande,vanvård och fysisk sjukdom när vi står där och förhandlar om ersättning.
Ersättningsnämnden är säkert medvetna om sammanhanget men det kan inte skada att säga vi blev sjuka på grund av både fysisk och själslig vanvård.
Här hittar ni några länkar om ämnet psykosomatiska sjukdomar.
Sköt om er vänner,
Maria
Ingen kommentarer:
Send en kommentar