Datahaveri och kommunikations strul

Efter flera års motvilligt arbete, fullt av fel och missförstånd beslutade min dator att fungera när jag slog på kräket i måndags. Visst, maskinen startade men sedan tog tydligen energin slut. 

Jag kunde bara sitta upprörd och titta på hur den malande lilla ikonen snurrade runt och runt.

Efter en timmes frustrerad väntan tog tålamodet slut. Jag tog ned installationsdisken från hyllan för att ominstallera operativsystemet.

Det skulle jag aldrig ha gjort. 

Inte nog med att hela måndagen och tisdagen försvann i nyinstallation, backup och förtvivlan. När ominstallationen var färdig fungerade bara en bråkdel av funktionerna. 

Jag hade varken minne eller de grundläggande program som informationen på installationsdisken påstod att skulle bevaras under processen.

Istället meddelade datorkräket mig att den saknade nätverkskort och att internet inte fungerade.

 Min dator är nu blind!

Veckan innan hade jag uppgraderat min telefon då den hade blivit så gammal att batteriet hade avlidit. Suck. Detta betyddde en ny telefon.

Igen ett nyförvärv. Men inget är perfekt i längden. 

Bara hälften av mina kontakter på min gamla telefon "flyttade med" sim-kortet till den nya mobilen. Jag kan inte återskapa mina kontakter via datorn. 

Den är död. 

Konstigt hur bundna vi är av alla elektroniska prylar vi har samlat på oss nuförtiden. 

Hela vårt liv är digitaliserat och vårt sociala liv hänger på en bräcklig tråd kallad internetåtkomst.

Så till er alla vänner, här kommer en hälsning från min lilla surfplatta. Jag har inte försvunnit. Bara haft en liten fnurra på tråden.

Sköt om er vänner,

Maria