Invigningen av Utställningen Barnhemsbarn

 på Göteborgs Stads Museum 2014-11-15

Det var en underbar upplevelse att få vara med på invigningen av utställningen Barnhemsbarn på Göteborgs Museum i lördags.

Vobbarnas utsända medarbetare var ordförande Rolf Ekström som filmade och fotade samt kassör Katharina Maria Aurelius Chrigström. 

Här till vänster ser du Lennart Östberg (84 år)som besökte utställningen med oss, säkert en av de äldsta av de närvarande som hade bott som barn på Vidkärrs Barnhem. Du ser honom här sittande bredvid Katharina. 

Invigningen tog plats mitt i byggnaden på nedre botten.

Först hälsade Museichefen Cornelia Lönnroth oss välkomna och därefter kom ett tal av Benny Jacobsson från Samhällets styvbarn.

Vi blev därefter trakterade med ett underbart och gripande inslag från skådespelet ”Jag är barnhemsbarn” framfört av Adas Musikaliska teater.

Slutligen invigde Kommunalstyrelsens ordförande, Anneli Hulthèn utställningen.

Museet bjöd på tilltugg och dricka. Dessvärre hade man inte tagit i betraktning hur många vi var som närvarade så många av oss fick varken vått eller torrt.

Väl uppe på andra våningen var utställningen i fullt sving. Många bilder och texter visade hur det var att leva på Vidkärrs barnhem.

En säng och en ensam nalle skapade en tryckande stämning. Intrycket jag fick var att detta kanske kallades ett ”hem” men i verkligheten rörde det sig om en samhällsinstitution för förvaring av barn.

Det som berörde mig djupast var trådstaketet med taggtråd överst. Jag kunde inte förstå varför man bevarade just det.

Kanske var det för att visa hur lätt ett barnhem kan misstas för ett koncentrationsläger för barn.

Parallellerna är många.

Barn som omhändertas av samhället upplever ofta maktlöshet och rädsla. Deras relaterade trauman jämställs ofta med överlevande barns upplevelser från koncentrationslägren i Tyskland under andra världskriget.

Jag har läst flera studier som stöder detta.

                                                                  

Jag mötte också många underbara personer på utställningen. Här ser ni mig med Carmen Delos Angeles och hennes dotter. Carmen är en underbart inspirerande och trevlig människa.

Jag njöt av att få prata med många besökare, från vitt skilda bakgrunder och jag var stolt över att få representera föreningen Vobbarna.

Så även om höstregnet hade Göteborg i sitt grepp fanns det både värme och engagemang i vårt fina stadsmuseum.

Sköt om er vänner,

Maria