Idag: Domen mot  Yaras morbror och hans fru

Idag kom domen mot åttaåriga Yara Alnajjars morbror och hans fru. 

Morbrodern, som var flickans vårdnadshavare, blev dömd till 6 års fängelse för synnerlig grov misshandel och vållande till annans död.

 

Han hade ansvar för Yara och skulle ha skyddat henne mot våld,  och förhindrat hans våldsbenägna frus misshandel. 

Det var också han som ansvarade för Yaras vård och att hon inte blev utnyttjad eller felbehandlad. Han skulle ha stoppat misshandeln genom att ringa efter ambulans eller polis.

Sex års fängelse är en mild dom för morbroderns andel av skulden.

Huvudstraffet gick till morbroderns fru, som var enligt rätten direkt ansvarig för misshandeln och mordet. 

Enligt domen var det hon som slog den åttaåriga flickan så hårt med en brödkavel att hon dog som följden av övervåldet.

Kvinnan blev dömd till livstids fängelse för mordet på Yara.

Det är en djup tragedi att Yara skulle dö hos sin morbror och hans fru i Sverige. Det var ju hit hon blev skickad, av sina föräldrar, för att skydda henne från krigets fasor i Gaza. 

Samtidigt förundras jag över hur hela det sociala skyddsnätet, som skulle ha förhindrat Yaras misshandel och död, inte fungerade på något plan.

Vad hände med polisens och socialförvaltningens undermåliga hantering av de misstankar om vanvård som hade kommit till deras kännedom? Kommer det leda till någon ändring i hur man hanterar kommunikation mellan myndigheterna?

Kommer det bli någon form av utredning av vad som gick fel i fallet Yara eller kommer hon bara bli en statistik i den oändliga listan av barn som misshandlas, felbehandlas eller slås ihjäl varje år här i Sverige? 

Jag tycker vi behöver ändra hur vi ser på barns rättigheter i vårt land. Vi bör göra FN:s barnkonvention till Svensk lag och vi behöver slopa preskriptionstiden på brott mot barn.

Sist men inte minst:

 Vi behöver en LEX Yara.