torsdag den 6. februar 2014
Samernas Nationaldag - En nordisk minoritet som fortfarande lever under förtryck
Idag är det Samernas Nationaldag. En dag som bör firas med glädje och stolthet.
Ovanför ser ni samiska flaggan. Den skapades 1986 och idag bör den hissas där samer bor oavsett var i världen.
Vi borde värna om samernas unika kultur och etnicitet, men hur behandlar vi samerna egentligen?
Förtryck av minoriteter borde vara något som inte längre händer.
Vi har lärt av Apartheid i Sydafrika, av krigen i Balkan och av de Nordamerikanska Indianstammarnas kamp. Eller hur?
Nix, nej och absolut inte.
Jag talar inte om tvångssteriliseringen av samiska kvinnor som slutade i 1976. Även om de fick rätt till ersättning i 1999 var detta inte annat än ett folkmord. Statligt sanktionerad etnisk rensning.
När sådant händer i andra länder blir vi svenskar chockerade och gör stora protester utanför ambassaderna.
Nej idag är samernas kamp inte slut.
I Umeå kränktes samerna under invigningen av Umeå 2014 så sent som den 4 februari, alltså för två dagar sedan. Under firandet utsattes den grupp av samer som deltog med Sapmi Today för hat och kränkningar till en sådan grad att de tvingades lämna torget på grund av trakasserier.
Samers rättigheter respekteras fortfarande inte av Sveriges Regering som låter den multinationella gruvnäringens pengastarka giganter skända samernas traditionella betesmarker.
Skyddsjakten av varg för att rädda renhjordarna stoppas eller protesteras mot.
Vi borde skämmas över vår dåliga behandling av våra samiska medborgare.
Varför bryr jag mig om detta?
När jag var 6 är berättade min morfar för mig att det långt tillbaka i vår släkt fanns renskötande samer.
Om det är sant eller inte kan jag inte säga. Morfar dog när jag var åtta år.
Men den lilla droppen av samiskt blod som jag sägs ha den är jag väldigt stolt över.
Abonner på:
Kommentarer til indlægget (Atom)
Ingen kommentarer:
Send en kommentar