Igen kommer ett upprop, den här gången #allavi, 

när får vi någon förändring?

Vi tror vi bor i ett snällt demokratiskt och människovänligt land där alla har det bra. I verkligen bor vi i ett våldsamt land där barn och andra utsatta personer blir offer för Våldtäktsmän och Pedofiler gång på gång. 

Senaste uppropet i #metoo-andan kom idag. 

Kvinnor och unga som inte kände sig hemma i andra #metoo-upprop möttes och talade ut under #vialla.

Deras vittnesmål är tuff men nödvändig läsning. Bara om vi tar aktivt del av brottsoffrens berättelser anar vi omfattningen av vad de har genomlidit.

Barn-, Äldre- och- Jämställdhetsminister Åsa Regnér medger att det inte finns tillräcklig kunskap om hur stort problemet med sexuella övergrepp på barn är. 

Åsa Regnér säger också hon är "väldigt berörd" och att hon förstår att detta är något man "bär med sig hela livet".

Det finns många myndighetspersoner som har uttalat sig om alla vittnesmål som kommit fram under #metoo-uppropet och alla dess olika systerupprop vi har sett sedan dess.

Samma uttalanden om sympati, beklaganden och solidaritet men vad har allt detta resulterat i? 

Har vi fått en Nationell Utredning? 

Har vi fått en Handlingsplan? 

Har vi fått en ansvarig myndighet som ska ta sig an alla dessa vittnesmål och skapa positiv förändring?

Dessvärre inte. 

Allt vi får är samma beklaganden och sympatiyttringar. Det kostar nämligen ingenting.

Sköt om er vänner,

Maria